Hutttttter

Nu är jag tillbaks efter en oplanerad bloggsemester. Det här har hunnit hända:

– Jag har blivit av med min(a) vaxpropp(ar) som tydligen hade suttit och ruvat därinne jättelänge och krävde 3 läkarbesök att få ut.

Ja, det var väl ungefär det… det var i alla fall det mest dramatiska som hänt. Jag var mycket olycklig av att bara höra på än det ena, än det andra örat. Men sen efter en flaska revaxör och tre utsugningsförsök så sa det bara schlurp, smack, och så rusade luften och världen in i mina öron igen! Underbart!

Förutom detta lilla mirakel har jag haft besök av både Catrin och Jenny, ordnat födelsedagsmiddag för Daniel med supergod mat om jag får säga det själv (och det får jag ju), varit på fest och på quiz och på after work. Men mest av allt känns det som att jag bara frusit. Jag fryser när jag går upp på morgonen (huttrar och skakar som en frostbiten snödroppe mitt på en skånsk, blåsig slätt), jag fryser när jag väntar på bussen (vaggar fram och tillbaka som en pingvin eller, ifall jag inte är ensam, biter ihop och önskar att jag var sjuk så jag kunde ligga kvar i sängen), jag fryser på jobbet (gömmer mig i lager på lager av halsduk), jag fryser när jag kommer hem – det var sjutton grader i vårt kök idag – och jag klär på mig mer och mer och försöker stanna i soffan under filten, men det går ju inte att göra varje kväll. Vår, det är dags för vår! Så här kallt kan jag inte minnas att det nånsin varit. Och nu ska jag ta av mig filten – hutterhutter – och byta om för att gå ut i kylan igen för att gå till ishallen och åka skridskor.

Ifall någon råkar få en plats över på en resa till ett varmare land – ring mig!

 

Advertisements
Posted in Uncategorized | 2 Comments

Tant-Malin lite för tidigt

I helgen har jag varit på spa med min familj och badat, badat och badat. Jag älskar spa. Jag älskar hotell. Jag älskar min familj. Jag älskar frukostbuffé. Jag älskar havet. Jag älskar att bada. Så i stort sett en alldeles alldeles underbart välgörande och avslappande helg. Vad jag INTE älskar däremot är att få örat fyllt med vatten som vägrar att rinna ut hur mycket jag än hoppar omkring som en dåre på ett ben och skakar med huvudet på sned åt marken som en headbanger med nackspärr. Jag har skapat vaakum, jag har spolat med vatten, jag har sovit med örat fullt av revaxör och bomull (för jag läste på Flashback att vatten kan reagera med vax och skapa en propp), men det klamrar sig fast därinne och gör att jag går runt med nedsatt hörsel och skriker “VAA?” som en gammal tant till höger och vänster (mest till höger, för med vänster öra hör jag rätt okej). Daniel säger att det är som att prata med sin mormor igen.

 

Posted in Uncategorized | 2 Comments

Svengelska

Mitt största problem när jag ska skriva, förutom min lathet, är: svenska eller engelska? Engelska eller svenska?

Svenska faller sig väl mest naturligt, det är ju trots allt det språk jag använder mig mest av i vardagen och bäst behärskar. Men när jag har skrivit på svenska ett tag börjar jag irritera mig på hur otillräckligt det känns. Jag får inte ihop meningarna som jag vill, och engelska ord som passar mycket bättre för att beskriva det jag vill smyger sig in i mitt medvetande.

Så då skriver jag lite på engelska. Och efter att ha gjort det en liten stund känner jag mig alldeles otillräcklig. För då kan jag inte alla ord jag skulle behöva kunna, och känner mig lite som ett mellanstadiebarn som ska skriva en bokrecension igen. Boken var bra. Den var spännande. Jag gillade huvudpersonen. Hon var snäll. Typ.

Det finns flera saker som talar för varje språk:

Svenska

  • Mitt modersmål där orden kommer av sig själva, även om det inte alltid känns som att de räcker eller passar till 100 %.
  • Det går 10 gånger snabbare att skriva.
  • Det är lättare för mig att avgöra om det jag skriver är bra eller dåligt

Engelska

  • Det språk jag har läst alla böcker, och sett alla filmer, som jag inspirerats av.
  • Det finns fler ord att välja på, och de känns mer spot on (som exempel! Vad skulle ni säga på svenska?)
  • Det känns mer rätt.

Tills jag har bestämt mig för det ena eller andra får jag väl fortsätta som nu, med att skriva ca 80 % på svenska, bli frustrerad och skriva resterande 20 % på engelska.

Jag tror dock att jag så småningom kommer behöva hjälp. Ett sätt skulle ju kunna vara att ni, mina vänner, de av er som vill, får läsa (till exempel här, eller i nån annan miljö) stycken som är skrivna både på svenska och engelska. Och så får ni känna med er magkänsla, smak och tycke, vad som känns bäst. Förutom Catrin, för du kommer per automatik svara svenska för att du inte orkar läsa på engelska =)

Posted in Uncategorized | 3 Comments

2012

Jag har inga nyårslöften inför 2012. Jag orkar liksom inte. Jag har lärt mig att jag inte fungerar särskilt bra när jag själv sätter upp en massa regler. Jag blir bara frustrerad vilket leder till att jag gör revolt vilket alltid känns otroligt befriande i stunden men egentligen är väldigt kontraproduktivt eftersom jag gör tvärtemot vad jag lovade.

Jag tänkte att jag skulle sluta dricka läsk, men så igår var jag (mycket) bakfull och då är det bara cola som gäller. Så istället för att lova en massa saker jag kommer bryta mot har jag satt upp mål för det nya året. Mål tror jag nämligen att jag fungerar mycket bättre med, för de är något man jobbar mot istället för att jobba efter. Morot istället för piska – det är mer min melodi.

Mitt mål nummer ett för 2012 är att skriva. Skriva skriva skriva skriva skriva. I första hand på min romrom men om inte det går, vadsomhelst. Huvudsaken är att jag håller igång, övar så att det inte blir så svårt att sätta sig ner och göra det.

Mål nummer två är att upptäcka nytt. En stad, en hobby, en författare – jag känner att jag skulle må bra av att vidga mina vyer lite och utvecklas. Rent tidsmässigt måste det kanske bli på bekostnad av något annat, hur det ska gå till får året utvisa. Men den springande punkten i detta mål är väl helt enkelt att våga. Jag vill bli bättre på att våga testa nya saker istället för att alltid välja det trygga, invanda, det jag vet fungerar.

Mål nummer tre går ut på att jobba bort min oro. Minska den, i varje fall. Vilket hänger ihop med att våga, för oro/ångest känner jag ofta just när jag inte tar den lättaste vägen – när jag vågar säga vad jag tycker, när jag vågar visa mina känslor, när jag vågar ta ett beslut utan att tänka efter först. Det handlar alltså om att börja våga lita på mig själv, på att det jag bedömde vara rätt i stunden också är det, och inte börja tvivla på mig själv sekunden, timmen, dagen därpå, vilket inträffar lite för ofta i dagsläget.

Jag tror att 2012 blir ett bra år. För första gången i mitt liv kommer jag ha betald semester. Bara det liksom. Och så ska jag till min favoritstad med Catrin, och se Fantomen på Operan med Peter Jöback. Aladdin x London x Fantomen = gåshud bara vid tanken.

Nu börjar julgransprydnaderna trilla ner för att grentopparna tappar barr, blir svagare och böjer sig mot golvet. Då vet man att det är dags att klä av och kasta ut granen, innan alla barren ligger på golvet, i hyllorna, bakom listen, i fåtöljen osv. Men jag vill inte än. Jag älskar min gran, den är vacker och luktar gott och ger ett mysigt ljus. Det blir alltid så tomt när den försvinner. Ett tomt hörn, ett gapande hål, en massa kal vägg. Halva hemtrevligheten försvinner ur rummet. Så den får vara kvar några dagar till.

 

 

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Om jag hade pengar…

Har bokat resa till London! 4 1/2 dagar med Catrin i april. Satt och kollade runt bland hotell igår och fascinerades över dåliga recensioner. Hittade ett centralt hotell som var väldigt billigt och lät riktigt bra – tills jag läste recensionerna. “Du skulle kunna laga dig en riktigt god middag av mögelsvamparna som växte i hörnen”, “Intorkat hår och andra suspekta saker i heltäckningsmattan”, “Överkasten hade mörka blodfläckar och personalen var otrevlig”, “Den kontinentala frukosten bestod av tre sorters toast och sylt som också hade möglat”. Nej, det får bli mitt gamla vanliga hotell den här gången också!

När jag väl var inne på hotellsajterna fastnade jag dock. Jag älskar att bo på hotell (om de inte har heltäckningsmatta som det växer mögelsvamp ur förstås), och om jag vann på lotto skulle jag:

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Frisk luft, tv och dagsljus

Så skönt det är att vara ledig! Man upptäcker liksom livet på nytt. Lite som när man går ut på lunchen och upptäcker att det är ljust. Om solen skiner händer det till och med att man börjar skutta.  Det låter hemskt, och det är det väl också, litegrann. Men det blir ju så när man jobbar mitt i en byggnad utan några fönster. Det är liksom lysrör för hela slanten och man hinner glömma hur det känns med dagsljus, för på vintern är det mörkt när man kommer och mörkt när man går. Därför denna glädje på lunchen när man upptäcker Dagen. Ens yrvakna mullvadsögon kisar mot ljuset och man nosar sig försiktigt omkring. Sedan glädjeskutt.

Och samma sak när man är ledig då, fast i ett större perspektiv. Man hinner fundera mycket mer, umgås med sig själv och upptäcka saker man vill göra.

Denna ledighet har förutom en mysig jul i Dalby ägnats framförallt åt att ligga i en soffa i Västerås och titta på antikprogram på tv, äta mackor och klappa katter, samt gå lite i skogen. Det kanske låter tråkigt och trist och alldeles alldeles fruktansvärt i vissas öron, men för mig var det precis vad jag behövde. Det var så länge sen jag bara kunde slappa sådär, och det gav mig ny energi.

Några ledighetsbilder:

Posted in Uncategorized | 1 Comment

God Jul!

Posted in Uncategorized | 2 Comments